Värken sitter i underarmen efter en dag vid datorn, ibland ut mot armbågens utsida, ibland i handleden vid tummen. Ordet som ligger närmast till hands är musarm. Samma ord gör samtidigt saken svårare, för musarm är inget namn på en sjukdom utan ett vardagsuttryck för flera olika besvär. Vilket av dem du har avgör vad som hjälper.
Fyra besvär som alla får heta musarm
Det vanligaste av dem heter tennisarmbåge och sitter i muskelfästena på armbågens utsida. Det gör ont när du vrider underarmen, som när du vrider om en kran eller öppnar ett lock, och handen känns svagare än vanligt när du greppar om något stort. Namnet är missvisande: de flesta som får besvären har aldrig hållit i en racket. Upprepade rörelser där du tar ett stadigt tag om något och samtidigt böjer och sträcker handleden räcker.
Sitter smärtan i stället i handleden på den sida där tummen sitter, och känns som mest när du rör tummen, handlar det oftare om de Quervains syndrom, en inflammerad senskida till tummens sträcksenor. Det kan bli svårt att lyfta och greppa saker. Orsakerna är inte klarlagda, men upprepade ensidiga tumrörelser är troligen en av dem, och hormonförändringar en annan.
De två övriga är nerver i kläm, och där säger fingrarna var problemet sitter. Domningar och stickningar i tummen, pekfingret och långfingret, ofta värst på natten så att du vaknar och måste skaka handen, talar för karpaltunnelsyndrom, alltså tryck mot medianusnerven i handloven. Domningar i ringfingret och lillfingret i stället pekar mot tryck på ulnarisnerven, som passerar insidan av armbågen och blir irriterad när armbågen hålls böjd länge.
Därför spelar namnet roll för vad som hjälper
Åtgärderna pekar åt olika håll, och några av dem är rentav varandras motsatser. Vid tennisarmbåge är träning med gradvis ökande belastning det första du får prova, och kortisonsprutan används mer sällan eftersom den ökar risken för att besvären kommer tillbaka och blir långdragna. Vid de Quervains syndrom går det åt andra hållet: avlasta tummen, arbeta med rak handled, använd helhandsgrepp och förstorade mjuka grepp på sådant du håller i ofta, till exempel en penna.
Vid karpaltunnelsyndrom är det natten som är den viktiga tiden. Många sover med handleden kraftigt böjd, vilket ökar trycket mot nerven, och den vanligaste behandlingen är ett handledsstöd som håller handen i ett neutralt läge. Vid tryck på ulnarisnerven ligger den enklaste åtgärden på skrivbordet: öka avståndet mellan tangentbordet och magen så att armbågen inte hålls hårt böjd, lägg något mjukt under armbågen och använd hörlurar i stället för att hålla telefonen mot örat.
Gemensamt för alla fyra är att korta avbrott och variation gör mer nytta än en enda perfekt inställning. Grunderna i ergonomin på hemmakontoret tar en kvart och är fortfarande värda den tiden, och behöver du en utgångspunkt för bordshöjden kan du räkna ut den efter din kroppslängd.
Datorarbetets roll beror på vem du jämför med
Musen har gett besvären sitt namn, men sambandet är svagare än ordet antyder. En sammanvägning av tolv studier om datorarbete och karpaltunnelsyndrom fann att datorarbetare jämförda med befolkningen i stort inte har mer av tillståndet, snarare mindre. Jämförs kontorsarbetare i stället med varandra, alltså personer med samma sorts jobb men olika mycket musanvändning, syns ett samband: de som använder musen mycket rapporterar besvären ungefär dubbelt så ofta. Slutsatsen blev att mycket datorarbete, och särskilt musanvändning, på sin höjd är en mindre yrkesrisk. Den sammanvägningen gäller karpaltunnelsyndrom och säger ingenting om de tre andra besvären.
Utrustningen då? En genomgång av randomiserade studier på kontorsarbetare hittade ojämna resultat. En armstödsplatta i kombination med en annorlunda utformad mus minskade nya besvär i nacke och skuldra, men inte i armen. En annorlunda mus utan armstöd gav ingen tydlig skillnad mot en vanlig mus. Att justera arbetsstationen och att byta till höj- och sänkbart skrivbord gav ingen mätbar effekt på smärta i armen. Det gör inte borden onödiga, men deras nytta ligger någon annanstans. Extra pauser gav mindre obehag hos personer med intensivt inmatningsarbete, i studier som författarna själva bedömde som mycket osäkra.
Ingen av studierna säger att besvären saknar åtgärd. De säger att åtgärden sällan är en enskild pryl. Var fjärde sysselsatt i Sverige uppger hälsobesvär av jobbet under det senaste året, och av dem som gör det har ungefär hälften problem med nacke, axel eller arm. Det är ett arbetsmiljöproblem långt före det är en inköpsfråga.
Vad arbetsgivaren är skyldig att göra
Belastningsergonomi regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön, och kraven är mer konkreta än ryktet om att ergonomi är en fråga om god vilja. Arbetsgivaren ska ta särskild hänsyn till arbetsställningar, arbetsrörelser, repetitivt arbete och handintensivt arbete, och bedöma risken utifrån hur länge belastningen pågår, hur ofta den återkommer och hur stor den är. Ett besked om att arbetsplatsen ser bra ut är alltså inte en riskbedömning.
Nästa bestämmelse är skarpare än de flesta tror. Arbete som är repetitivt, starkt styrt eller bundet ska normalt inte förekomma, och Arbetsmiljöverket nämner inmatning och ritarbete vid dator som exempel på sådant arbete. Måste det ändå utföras ska arbetsgivaren bygga in variation genom arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser. Du ska dessutom kunna påverka hur ditt eget arbete planeras och genomförs, så att du får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning.
Ta med den här meningen till samtalet med chefen: arbetsgivaren ska se till att de anställda har tillräckliga kunskaper om tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler. Den utbildningen är en skyldighet och inte en förmån.
En sak faller däremot utanför, och den är bra att känna till innan du hänvisar till reglerna. Kravet på medicinska kontroller gäller handintensivt arbete, definierat som ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft. Arbetsmiljöverkets exempel är styckning av kött, postsortering och städning. Vanligt tangentbords- och musarbete är inte det regeln siktar på.
När du ska kontakta vården
Det mesta av det här går över utan vård. Domningar som släpper en stund efter att du ändrat armens ställning behöver du inte göra något åt, och de allra flesta med karpaltunnelsyndrom blir bättre med egenvård.
Kontakta en vårdcentral, fysioterapeut eller arbetsterapeut om värken i armbågen inte går över eller blir bättre inom några veckor. Vid ont på tumsidan av handleden gäller detsamma om du har svårt att använda handen. Domningar i tummen, pekfingret och långfingret som inte försvinner inom ett par veckor ska undersökas, liksom återkommande domningar i ringfingret och lillfingret. Nedsatt känsel i fingrarna och muskler som blir tunnare vid tumbasen är sådant som kommer efter längre tid och är ett tydligt skäl att söka vård. Du kan alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och få hjälp att bedöma symtomen.
Vanliga frågor
Räknas musarm som en arbetsskada?
I regelverket heter det inte musarm utan belastningsbesvär, alltså ohälsa i rörelseorganen som kan ha samband med arbetet. Besvären kan ha orsakats av något annat men förvärras av arbetet, och de räknas ändå in. Arbetsgivaren ska anmäla arbetsskador till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
Vad skiljer ett handledsstöd från en stödskena?
Ett handledsstöd som du köper på apotek eller i en sjukvårdsaffär räcker ofta vid karpaltunnelsyndrom, framför allt att sova med. Stödskenan vid de Quervains syndrom bör däremot provas ut inom vården för att göra nytta, och du kan få en handortos utprovad av en arbetsterapeut eller fysioterapeut.
Kan besvären egentligen komma från nacken?
Ja, och det är ett av skälen till att en undersökning behövs. Domningar i handen kan också bero på besvär från nacken eller på tryck mot medianusnerven längre upp i underarmen, och läkaren behöver utesluta det innan du får rätt diagnos. Nackbesvär vid skärmarbete tar vi upp i guiden om stel nacke och huvudvärk.